Show translate page
Banner

Känslornas plats i lovsången

Lovsång hjälper oss att lyfta blicken och se Guds möjligheter. När vi sjunger ut det som är sant, förändras våra känslor och vi får en erfarenhet av sångens ord i vårt innersta.

Alla som har lovsjungit Herren har säkerligen gjort erfarenheten att det ibland krävs lite viljehandling. Kroppen, omständigheterna, kraften och den rätta känslostämningen finns helt enkelt inte närvarande.

De flesta kristna har lärt sig att man kan lovsjunga Herren ändå och att vi behöver göra det för att han är värd det. Men vi behöver också göra det för vår egen skull, så att vi får del av hans goda.

Att vara sann
Under vissa tider och i en del kristna sammanhang talar man gärna om vikten av att vara sann emot sig själv. Och visst är det viktigt att inte leva i en lögn angående sitt eget liv och vad man ärligt känner.

Frågan är dock: Är jag då en hycklare eller osann mot mig själv om jag sjunger: ”Du har gjort mig glad…, jag gläder mig i dig” om jag inte alls upplever glädje i mitt liv, utan istället känner mig ledsen och nere, eller till och med är deprimerad? Eller om jag sjunger: ”Jag fruktar ingenting, för du är med mig” – kan jag göra det med ett gott samvete även om jag är fylld av ångest och oro i min själ?

Lovsången är en bekännelse
Svaret är alltid ja! Lovsången, förutsatt att dess innehåll stämmer överens med Guds ord, kommer alltid att verka något gott i våra liv. ”Låt oss orubbligt hålla fast vid hoppets bekännelse, ty den som har gett oss löftet är trofast.” (Hebr 10:23)

Kanske du inte har tänkt på att lovsång faktiskt hjälper dig att bekänna det som du tror på. Även när det gäller våra känslor får vi kalla på ting så att de blir en verklighet.

Tänk på honom
Att hålla fast vid en god bekännelse i enlighet med Guds löften hjälper oss att rikta våra tankar och känslor åt rätt håll. Tanke- och känslolivet är nära förbundna med varandra och påverkar varandra. Framför allt påverkar det vi tänker, hur vi sedan känner.

”Och låt oss ha blicken fäst vid Jesus... Tänk på honom som måste uthärda sådan fiendskap från syndare, annars tröttnar ni och tappar modet.” (Hebr 12:2-3). Vi har Guds löfte på att vi inte behöver tröttna eller tappa modet.

Känslorna behöver väckas
Känslorna får livsutrymme genom det man talar och sjunger ut. När vi tar orden i vår mun, vare sig det är genom tal eller sång, kallar vi samtidigt på det vi bekänner oss till. Detsamma gäller naturligtvis negativa ord. ”Tungan har makt över död och liv, de som gärna brukar den får äta dess frukt.” (Ords 18:21) Var och en som med ord har uttryckt tacksamhet, uppskattning och kärlek till någon, kan vittna om att orden i sig självt har skapat något gott i relationen. Att säga ”tack så mycket, jag blev jätteglad” kan för någon till en början kännas överdrivet, men när det sagts vid några tillfällen kommer erfarenheten av glädje och tacksamhet också i känslorna. ”Den svage ska säga jag är stark…”

En trosvandring
Men om jag då inte ”känner” mig tacksam, överlåten eller fylld av kärlek i min relation till Jesus – är det då verkligen rätt att sjunga ut något sådant? Är det inte att hyckla? Våra dagar varierar, men Guds löften står alltid fast och därmed finns det liv som Bibeln talar om tillgängligt för oss.

Om det vore omöjligt för oss att få tag på ”den frid som övergår allt förstånd” eller om Paulus uppmaning ”Gläd er i Herren alltid!” vore något ouppnåeligt, då vore det förstås orimligt. Men Guds ord är inte bara positiva ord som kan vara bra ibland, för vissa, utan det är sant för alla - alltid. De är dessutom levande och verksamma och har förvandlande kraft i sig (Hebr 4:12, 2 Tim 3:16-17).

Så var frimodig
Du kan sjunga orden ”Du förvandlade min klagan till dans, du tog av mig sorgens dräkt och klädde mig i glädje” (Ps 30:12) och få en erfarenhet av att det både är och blir en verklighet för dig. Ta hjälp av lovsången för att få tag på alla härliga känslor som Jesus vill låta dig känna.

Sjung, ja sjung vare sig det är under tårar eller skratt – och du ska få uppleva hur trofast Gud är emot dig. Våga, och låt inte ditt hjärta fördöma dig – Han är större (1 Joh 3:18-20). Han förmår att uppfylla din själ med jubel, när du öppnar din mun och höjer din röst.

Text: Åsa Dahlberg
asa.dahlberg@arken.org