Show translate page
Banner

Datormissbruket höll på att stjäla mitt liv


Isak kände sig inte hemma någonstans, men sökte sig till dem som tyckte om att hålla på med datorer. De spelade datorspel mot varandra. Till en början var det oskyldigt, men tog till slut mer och mer av livet i anspråk.
– Jag tyckte det var roligt, och är en tävlingsmänniska och ville vinna, och började öva själv på fritiden.
När Internet och on-linespelen kom blev spelandet det viktigaste i livet. Det blev en flykt där han slapp ta tag i sitt liv. Han hade ett heltidsjobb, men hann ändå spela uppemot sex timmar per dag och hela helgerna.

Tröttnade aldrig
– On-linespel kunde jag spela hela tiden. Jag tröttnade inte på dem, för det fanns alltid något mer att göra. Det tog verkligen mitt liv i anspråk, det blev det viktigaste i livet. Vid datorn slapp jag tänka på någonting, jag slapp ta tag i livet.
Isak jämför det med vilket missbruk som helst och det tog makt över hans liv. All tidigare kreativitet var som bortblåst.
– På fritiden när jag var med vänner som jag egentligen gillade att umgås med längtade jag ändå hela tiden hem för att spela. Jag satt och funderade över vad jag skulle göra nästa gång, vilket uppdrag jag skulle ta.

Skrek på insidan
Men något skrek på insidan. Och det blev en kamp mellan datorn och längtan efter ett annat liv.
– Jag ville inte sitta där egentligen och var rätt deppad. Jag funderade över om det var värt att leva. Jag orkade inte längre, det var så tufft och en dragkamp. Jag var utanför och hade inga andra kompisar, jag ville inte spela, vad skulle jag göra med mitt liv?

Vändpunkten kom
Till slut kom en punkt då det var dags att välja.
– Jag kom till en gräns där det var dags att välja, mellan liv och död, alltså. Jag tänkte antingen väljer jag ett liv helt utan Jesus eller ett liv med honom. Jag kom ihåg att de dagarna jag mådde som bäst och var som gladast, det var de dagarna jag mötte Jesus, då jag var med honom och läste Bibeln och bad. Jag visste att det fanns inom mig. Ändå var det ett tungt motstånd. Det var så fruktansvärt jobbigt. Till slut kände jag att jag ska testa detta med Jesus i alla fall. För jag ville inte dö, och jag ville egentligen inte vara i världen heller, för det kändes rätt meningslöst. Jag ville göra något som betyder någonting.
I den vevan ansökte Isak till bibelskolan och kom in. Första tanken var att det fanns ännu mer tid att spela på, eftersom eftermiddagarna var lediga, men så blev det inte.
– Första dagen skulle man göra en överlåtelse till bibelskoleåret. Jag kom på mig själv att stå där och säga, ”Jesus, jag vill leva 100 procent för dig”.

Satsade allt
Istället för att spela började en intensiv bibelläsnings- och böneperiod.
– Jag hade liksom inget annat att göra. Jag tänkte att nu ska jag satsa på detta. I hela mitt liv har jag haft lite svårt för att överlåta mig helt, men nu kände jag att nu ska jag verkligen satsa. Så då slutade jag spela.
Under tre månader utan Internet blev han löst från spelberoendet.
– När jag till slut tog mig ur missbruket kändes livet som en öken, jag hade ingen fantasi, kunde inte komma på något att göra, det kliade i kroppen och det var jobbigt att ta tag i saker jag hade låtit bli att göra. Samtidigt kände jag en sorg över att jag slösat så mycket tid på något så onödigt som att lära mig att döda ”bossar” i ”World of Warcraft”.
– I början är det väldigt, väldigt jobbigt, måste jag säga. Man kan jämföra med droger och alkohol, man klättrar på väggarna. Man tänker, vad ska jag göra nu då? Jag har mycket tid och man känner kreativiteten... Jag var rätt kreativ när jag var liten och hade lätt för att hitta på lekar, men det bara försvann. Vad ska jag göra, det finns ingenting. Men sedan började det liksom trilla på igen, det började komma en massa idéer och jag började utveckla allt möjligt annat. Idag känner jag att jag inte längre har något behov av att spela överhuvudtaget.